.

Nu drar jag vidare till ännu en blogg. Ses vi där?

WWW.BARAESTER.BLOGG.SE
WWW.BARAESTER.BLOGG.SE
WWW.BARAESTER.BLOGG.SE
WWW.BARAESTER.BLOGG.SE
WWW.BARAESTER.BLOGG.SE

Jag är hemma från Gotland där jag tillbringat de senaste dagarna. Bland får och snö, håhåjaja. Men man fattar hur mycket man fakking älskar sin hemstad när man vandrar genom den i mörkret på väg från Södra station.

Vad fint, jag gör samma pose som på presentationsbilden. Variation mtfks.

Igår var det Earth Hour som bekant. Jag och fröknarna Nelly, Kikki och Martina höll till i min bortresta farmors lägenhet där vi satt med tända ljus, åt chips och skrattade åt det mesta. Sen spatserade vi hem. Det är så vi lever.

Idag är det den officiella trolldagen och mamma galopperade in i mitt rum där jag låg och slumrade som en annan bergakung och vrålade "MEN SOVER DU FORTFARANDE? SKOLAN HAR JU BÖRJAT!" I en nanosekund var jag lite orolig, men sen tänkte jag att öppöppöpp, idag är det ju både söndag och första april. Den gubben går inte, lilla mamma.

Nu sitter jag här och tittar med ledsna ögon på de fjärtigt små snöflingor som dalar ner utanför mitt fönster. Det här landet har ett schizofrent väder. Jag ska pallra mig iväg nånstans, jag vet inte vart. Sen ska jag skriva vädligt mycket arga dikter om allt.

Jag har varit mycket med Edith de senaste dagarna. Trewligt som fan.
Den fruktansvärda bilden är från i torsdags, då vi körde ut vår fina teatergrupp på Medborgarplatsen och övade på att skälla ut varandra, åt kladdkakemuffins som Linnea hade bakat och läste manus. Det gick faktiskt jättebra, jag tror föreställningen blir helt okej.

Igår var vi tillsammans med hennes föräldrar på en pjäs som spelades på Dramaten. Paradisets barn hette den, den var lite klurig i början men när man väl kom in i den var det väldigt bra. Skådespelarinsatserna var också helt fantastiska, och Hamadi Khemiri var med och spelade delvis en slags pierrot med stor krage och ledsna ögon. Detta gjorde mig och Edith lyckliga in till hjärtat och ut igen.
 
Idag är det min namnsdag, mormors födelsedag och Earth Hour. Vi ska se vad vi kan göra av det. Puss!

Men tjabba! Tjabba är den fulaste hälsningsfras som finns.

Här sitter jag i fars gamla tröja och lyssnar på onödig partymusik. Jag hade tänkt göra en massa viktiga saker, som att lära mig shuffla, beställa ett nytt bankkort (eftersom jag lyckades låsa mitt gamla, lång historia), börja på min uppsats om apartheid och sticka klart en stickning men nu är det så att jag är en jävligt ineffektiv människa så när jag kom hem satte jag mig och läste tidningen och åt väldigt mycket jordnötssmör och sen damp jag ner framför datorn där jag suttit parkerad sen dess.

Man börja undra lite vad det är för liv man lever när man plötsligt sitter och glajjar på LMFAO Party Rock Anthem live feat Justin Bieber. Jaja, tydligen är det nån som gillar att läsa om sånt här i alla fall.  

Introducing våren. Det har min helg bestått av. Här med vackra Martina på bakgården till Stockholms Pilates-center (checkade in på Facebook, jajamänsan). Det var igår ett helt fakking år sen vi tillsammans med Kikki var på Cirkus för att se Daniel Adams-Ray live för första gången. A.k.a. början på en liten era, om man får uttrycka det så.  


Inte högkvaitativt, men av betydelse.

Vi bestämde oss för att fira med en liten promenad i vårsolen, sånt som i regel mest tanter gör. Näe, skämt åsido, den här promenaden hade faktiskt lite tradition bakom sig. Och vi hade proviant i form av grillad kyckling och "typ Euroshopper"-päronsoda. Bästa dagen, besta hesten med andra ord. 

Senare på kvällen drog vi till Nelly och suktade efter skolavslutningen och längtade efter Kikki som noggrant sett till att vara sjuk just denna helg (och dessutom färgat hårtopparna blå, I approve).

Idag (våffeldag och sommartid mtfks) har jag varit med Jill som fotade mig till lite olika hemliga projekt. Ni kommer att få veta så småningom, har man sagt A får man fan säga B. Har själv svinstora problem med folk som skriver "och sen hände en grej men jag orkar inte berätta hihi". Jahapp, tack för informationen liksom. Trevligt att du delar med dig.


6y photoshoot, much?

Anyway, nu ska jag sova fett mycket och imorgon är det skola och det känns faktiskt helt okej för snart är det löv på träden och jag blir nipprig och kär i alla. Puss!

  

Jaja, det blir en officiell bloggpaus. Plugget, ni vet. See ya bitches!

Alltså, på riktigt. Jag borde straffas litegrann. Noppas lite extra på ögonbrynen eller dylikt. Jag har bara inte ORKAT. Förlåt. Om någon är kvar här nu, det känns som att det ekar rätt mycket och jag har dammråttor till anklarna.

Vi ses snart.

Hej. Jag har inte dramatiskt avlidit efter en bilolycka, utan helt enkelt klantat till det och publicerat alla förlåt-för-miserabelt-dålig-bloggning på en gammal blogg och sedan dampat för att de inte dykt upp här. Teknisk tjej. I alla fall är jag back in track nu honeys.

Hej! Visst är jag fenomenal-analt dålig på att blogga? Vet ni, det är Nationella Proven pt 2 - the skrivery imorgon så jag ska passa på att blaja runt nu, kanske skriva lite. Det ligger billigt godispapper på mitt skrivbord såsom den totalt onödiga bilden antyder och jag spillde just sånt där surt över hela datorn och mobilen. Vi hörs, dawgz.

Lyssnar på sommarmusik och äter apelsin, messar med Kikki och har det väl i allmänhet rättså bra. Var i skolan idag, frisk som en nötkärna. Det är något fel på mig. 

Inte mycket att säga. Kollade ett öppet hus inför gymnasievalet, läraren hade hål i byxorna men verkade trevlig i övrigt. Och de hade godisautomater! *wöuw-wöuw* Hanna stötte mig i sidan och viskade "jag kommer att bli tjock!" och jag kunde inte annat än att misstänka att så skulle det även bli i mitt fall. Jag menar, utan den uppfriskande femmeterspromenaden till kiosken/solariet/videobutiken eller "choklad-ICA" (som fått sitt namn efter den billiga Euroshopperchokladen de har) skulle man väl vid det här laget vara en aning större. Men vad vet jag.

Nu ska jag sukta efter vår och kolla på sitcoms. Adios, bitches!

  

Så, efter en skål noggerglass och 500 days of Summer (episk hipsterfilm, men hur mysig som helst) är jag sysslolös igen. Visst är det trevligt att ligga under ett varmt täcke med raggsockor och hörlurar. I någon timme extra. Sen vill man ju ut på äventyr.

En gemensam grej för många i min ålder (särskilt tjejer som ju matas med romantiska filmer, böcker, låtar, kläder, hemsidor, kakor, inredningsdetaljer etc) är väl att man önskar att det hade legat något mystiskt litet skimmer över ens liv. En kärlek kanske eller en resa, ett nytt moment bara. Aldrig kommer vi kunna lösa alla världens problem för där fattigdomen går ut kommer ju tristessen in, sorgligt men sant.
Och därför sitter man här och önskar sig iväg, inte nödvändigtvis långt bort, men bort från sitt eget liv. Ett liv som det ju egentligen inte är något fel på, och kanske är det just därför man inte vill ha det... det skulle liksom må bra av att bli lite tilltufsat ibland.  

Det är där hipsterkulturen har slagit fel, misstänker jag. Det började som en längtan och slutade som en ofantligt snobbig och låtsasgenuin blobb som blev mainstream enbart av skräcken för att vara just mainstream. Jaja, riktiga hipsters är forever antar jag. De andra lär dö ut rätt snart.

Jag är fortfarande sjuk. Inte dundersjuk, men tillräckligt för att stanna hemma under iskunskapsdagen. Tro mig, det är inte ofta jag är glad över att vara sjuk, men idag är jag det.
Iskunskapen äger rum ute i Hellasgården och innefattar i princip allt jag hatar av hela mitt hjärta. Is, snöslask, offentliga toaletter, "varma ytterkläder", kalla vindar, sockor i skorna och tunga ryggsäckar samt en bussresa hem med 29 precis lika gnälliga femtonåringar. 
Då stannar jag hellre hemma med smutsigt hår och pyjamasen som jag bott i sen i förrgår. Tar varje chans jag får att vara sunkig.

Men det visar sig att det inte är så himla mysigt att vara sjuk då jag blir utsatt för en vild konspiration. Alla tekniska maskiner får utan förvarning kollektiv damp. Så här sitter jag med mitt vitamin c-vatten och lyssnar på Vaggvisa för flyktbenägna. Fin låt.

Ikväll duschar jag av mig sjukan och imorgon går jag till skolan.

... och så var det tydligen dags att bli fett med sjuk tyckte kroppen och mixade ihop en otrevlig blandning av magont, ömt huvud och... eh, tja, en uppkastning.
Jag äter små små skedar mild yoghurt och aprikoskräm och tycker förskräckligt synd om mig själv. Har slötittat på ett program om en brittisk skola för problembarn samt ett antal hackiga Vänner-avsnitt och bläddrat igenom alla nya uppdateringar på 9gag. Börjar känna mig lite bättre, så vi hörs kanske  senare.

När man inte har något att ta sig för och så plötsligt befinner man sig i kylskåpets öppna famn. Det är lika märkligt varje gång, nästan lite magiskt. Hittade idag en liten chokladpudding som jag norpade. Jag tror att jag håller på att falla tillbaka in i beroendet, ty jag unnar mig alltför mycket chokladprodukter. Det är bara för att det ALLTID finns en anledning att konsumera godis.

- jag måste peppa tråkiga saker
- jag firar att jag är ledig
- det spelar ändå ingen roll
- jag är ju värd det 
- jag har ju pengar
- det är party
- det är myskväll
- jag har PMS
- jag har inte PMS
- pluggar inför provet 
- firar att provet gick bra
- tröstäter för att provet gick åt helvete 
- jag är glad, vi gör det ännu bättre!
- jag är ledsen, vi försöker göra det lite bättre
- jag är skitarg och det är bara chokladen som förstår mig


... och så vidare.
Såg förresten Ansiktet-killarna lufsa förbi i snöslasket. Gjorde min dag. Nu ska jag leka på 9gag.

Hej på er mina små.

Jag sitter här på mitt gröna jättegosiga överkast och PMS:ar över min enorma fulhet och alla hemmafruhipsters som frontar blogg.se. Hatar dem numera per rutin, är så chukt trött på deras mysiga dyr kamera-bilder av cupcakes med frosting och hunden Lelle som by the way har en bedårande liten kompis vid namn Fnutti som alla bara måste få beskåda. Bara jag som känner mig lite mätt?

Samtidigt (och det är sannerligen ett glädjemoment) lyssnar jag på Känn ingen sorg för mig i Göteborg och jävlar i min lilla låda vad den skivan är grüm. Håkan Hellström är fan min största komplexmakare, fatta om man kunde skriva texter som han! Jag försöker, men det blir fult. Och har man inte lite hybris om man jämför sig med honom? Iallafall har det till och med gått så långt att jag läser mina dikter i huvudet med Håkans röst bara för att kolla om de är tillräckligt bra.
Håhåjaja, det är jobbigt med kreddiga människor.

Dagen och natten spenderades med dessa fina flickor. Har inte mycket jag orkar skriva om, så vi hörs imorgon!

En ful grej med mig är att jag har en smärre skräck för att bli smutsig, kladdig eller klistrig om händerna, det är typ det värsta jag vet i hela världen efter sociala missanpassningar, konservatism och slasksnö. 
Ni vet när man tar i undersidan av en stol för att dra den närmre bordet och så har nån jävel kletat tuggummi precis där man sätter sina fingrar och så bara känner man hur bakterierna sprider och muterar sig från fingertopparna upp till armhålorna ungefär?
Självklart värsta tänkbara scenariot för någon med smutsfobi - hände mig idag för andra gången denna vecka och jag svär på alla mammors gravar i Stockholm att jag ska ninja mig in i klassrummet före alla andra på måndag och switcha stolar litegrann.

Klart jag kutade till toaletten snabbt som vinden. Och sedan kutade tillbaka och hämtade Vera och Martina. För titta vad jag fann inne på en sunkig skoltoa en helt vanlig grå fredag i januari



... mitt liv är typ gjort.

Lyssnar på sommarkvällslistan på Spotify och drömmer mig tillbaka till då. Jag är ett sommardjur. Nu vill jag bara gå i ide.   

Djup bild tillhörande sången.


Wazzup dawgz?

I vanlig ordning sitter jag här en kväll i sällskap med en apelsin och en tjocktröja, myser över natten och dör inombords inför morgondagen. Torsdagen har spenderats i den hudfärgade byggnad som är min skola på alla hopplösa vis du kan komma på. Jag vill verkligen inte gå i högstadiet längre, jag är så förbannat trött på det hela att ni anar inte. Ibland kan det kännas som att man bara vill ställa sig upp på bordet och joddla under tvåtimmarspasset i franska enbart för variationens skull, för att det ska hända NÅGOT, vad som helst egentligen.  

Emellertid blev det bättre desto mörkare himlen blev (okej sista gnället om skolan för det här inlägget - alla som tycker att inlåsning de tre ljusa timmarna per dag under vinterhalvåret är en skitbra idé räcker upp en hand), till att börja med fick vi reda på att vi ska dansa bollywooddans på gympan. Klassen blev så entusiastisk att det inte skulle förvåna mig en millisekund om samtliga är på plats prick i tid iförda knallrosa saris dagen för workshopen. 

På väg hem från den trökiga dagen lallade en viss Timbuktu förbi oss med en vacker pälsmössa på huvudet och jag och Martina blev som förväntat passivt/flippat starstruck level 10. Men han pratade i telefon, tyvärr, så jag drog med mig bruschan hem och vi skrev en jättefin låt. Petas eventuellt upp på Youtube later on.


Nu ska jag kolla på Vänner och tänka på livet och kärleken. Vi ses imorgon.