.

Sagan om poeten och schamanen

schamanen sitter på sängen
med benen i kors
och klirrar med sina smycken
han skickar reflektioner över rummet
rakt i mina trasiga ögon

han tycker synd om mig
hatar mig
tillsammans med alla de andra
kastar han saker på mig
samvete gör inte ont först
men sen


om din flagga är så lång
att den petar gud i arslet
använd den då sunt och riktigt
till att peta gud i arslet
stå inte och gnäll
om du kan få kontakt med högre makter


skäms över schamanen
skäms över magin
skäms över att jag aldrig kan vara lycklig


typ såhär:
på floden Hosianna
seglade en båt
men hon sjönk
på sin jungfruresa
nu vilar hon på botten
bland drägg och eck och pompardiller

slutcitat


flyr allt som oftast
blir jagad
av schamanen
och en massa gyllenhåriga änglar
jag är inte ens religiös
det fattar väl inte dom


hur kan man klara sig
utan det här
vad har folket under skalet?

letade länge på stranden igår
men hittade bara
äggskalstunna snäckor
de räcker väl inte som skydd?
måste man inte ha sköldpadd
för att överleva?
Eller det är kanske bara jag


schamanen var i alla fall nöjd
han pyntade sin primitiva
schamankäpp med
ljusrosa havsskinn
så valsade han på vanligt manér
runt i rummet
ty han tror han är kung i min värld




ni kanske förstår hur jag lever



(text och bild) Ester 2011