.

Det här provocerar mig något enormt, av flera olika anledningar.
Den feminism som jag kör på går egentligen ut på valmöjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det ska helt enkelt inte spela någon roll om du är man, kvinna, kille, tjej, queer eller transa för du ska bli lika jävla respekterad oavsätt. Det ska inte spela någon roll hur du ser ut. Ingen ska i rätten behöva redogöra för sig klädsel efter en våldtäkt; ingen ska kunna säga "man får inte slå tjejer" för att sedan örfila sin pojkvän på grund av ett gräl.

Det ska inte spela roll om du har håriga armar, läppstift, skyhöga klackar eller loafers; om du är liten eller stor; ovanligt intelligent eller dum i huvudet; om du är blyg eller självsäker, om du bär slöja, om du tatuerar in anarkistmärken i pannan eller har ett illgult unibrow, för vi har alla samma rättigheter och vi har alla samma förutsättningar att bli vad vi vill bli. Det är min tro.  

Och därför blir jag provocerad av det här. Girl:IT vill stöpa in flickor i en form, en form som de inte valt själva utan som funnits där långt innan deras mamma, mormor eller mormorsmor ens var född. Det ger inga alternativ, bara en enda illa sliten väg. Den vägen kan flickor få gå, men de behöver inte känna den väl redan vid nio års ålder.

Om jag får en dotter ska hon få välja själv vem hon vill bli. Hon ska välja alldeles själv om hon vill baka bullar eller åka motorcykel eller göra båda delarna. Jag vill inte att min dotter ska bli formad av en norm som samhället har bestämt och förutsatt att hon ska trivas i utan att fråga henne först. Valet är hennes om hon tycker om smink och datorspel som heter "Fashion Tycoon".
Det är INTE Girl:ITs ansvar att få henne att tycka det bara för att hon råkar vara placerad i mappen "flickor". 
  


Hästserier som Bang!, blir min dotter inte älskad som hon är så blir hon inte älskad på riktigt. Tack.